Besök av en ängel
publicerat i
Andligt;
Denna gången är det om en liten tös som besökte mig under 1 års tid.
En märklig historia ..
Det hela började med att en kvinna tog kontakt med mig via nätet.
En för mig okänd kvinna.
Hon frågade mig om jag hade en tös som gått bort vid 4 års ålder eller om jag visste någon som hade förlorat en dotter.
En vän till mig, "nät vän" .. hade förlorat en dotter i leukemi. Han mådde inte bra och hade många bekymmer och problem. Han skrev ofta av sig till mig .. behövde hjälp.
Bara ett fåtal vänner visste att jag skrev med honom.
Kvinnan som kontaktade mig sa att hon var troende och andlig. Hon hade varit på en seans där det hade visat sig en tös som ville hjälpa sin far.
Kvinnan berättade hur tösen såg ut och att hon var engelsk talande .. jag visste vem hon pratade om.
Fick detaljer om pappan som ingen annan visste om, han blev arg när jag lade fram vad jag visste ..
- Hur fan kan du veta det? .. försökte förklara att tösen sökt upp mig via en kvinna, till slut blev han övertygad när jag fick fram saker som ingen kunde veta om.
Det här är märkligt men tösen sa till mig via kvinnan att hon tyckte om när jag hade tofsar i håret (inte många som såg mig i det, hade det nästan bara hemma)
Om jag kände en rysning från nacken och ner skulle jag inte vara rädd, det var bara hon som var där och klappade på mitt hår som hon tyckte mycket om.
Den där rysningen fanns där ofta, många gånger satt den i upp till 10 minuter.
Jag blev så van vid det för jag kände ju att hon var där.
En gång kom hon till mig när jag satt på spårvagnen ner till stan för att träffa Fia
Jag tänkte att hon försvinner nog när jag kliver ut i friska luften, det gjorde hon inte. Jag träffade Fia, kramade om henne och sa att vi var inte ensamma. Fia hälsade på henne och vi fortsatte in på Åhlens, då försvann hon. Hon tyckte inte om att gå in i affärer berättade hennes far för mig senare.
Hon berättade också att hon hade en "secret friend", en blond pojk i 5 års åldern, dom busade ofta med katten. ( Linus och Pelle)
Det var vid den tiden Linus började måla änglar .. han sa aldrig något men han log ofta när han målade änglar.
Jag hade själv personliga problem vid den här tidpunkten och varje gång hon hade varit hos mig fick jag en energi som inte går att beskriva.
Jag tog tag i saker och ting och vågade ta viktiga beslut som rörde både mig och Linus.
Det var precis som att hon gav mig energi för att orka fortsätta prata med hennes far och se till så att han mådde bättre. Mådde jag bra så mådde han bra .. jag fanns där för honom.
Tiden gick och jag skrev mindre och mindre med hennes far, till slut var både han och tösen borta.
Det var precis som att uppdraget var slutfört ..
Har funderat många gånger på att det måste vara någon som driver med mig men varför skulle någon lägga ner så mycket tid och energi på att driva med någon för dom okänd människa ..
Mmmmmm...*nickar*
Du kan hämta en liten Hjärte-ängel på min sida...*only for you*